Jag har slarvat. Med maten, den senaste tiden. Jag äter ordentlig middag och lunch och jag får i mig allt jag behöver. Det är bra. Men den senaste tiden har jag slarvat med VAD jag stoppar i mig.
Efter jag kom hem från min senaste resa har jag för det första kommit tillbaka i gamla gängor, mitt koffeinberoende tycks ha kommit tillbaka. Dricker för närvarande kaffe så gott som dagligen, jag som bröt mig fri för flera år sedan och gick över till rött te, fullkomligt utan koffein, och bara tog en kopp kaffe "för att festa till det" emellanåt är nu tillbaka i gamla gängor, eller på väg i alla fall. Det är ett beroende jag inte vill fastna i igen, så jag måste försöka bryta mig loss. Borde vara enkelt eftersom kaffe i Tyskland inte är något vidare, men det är inte helt lätt. Än så länge är det nog mest ett mentalt beroende, inte ett fysiskt, men jag vet ju att det fysiska begäret väntar runt hörnet. En gång beroende, alltid beroende, antar jag... Samma sak gäller för kaffe som för tobak, alkohol och droger rent generellt. Problemet är att kaffe dessutom är socialt accepterat och till och med förväntat...
Hur som helst, kaffe i för stora mängder är inte bra för mig, massor med garvsyra innehåller det dessutom.
Vad som dock är ännu besvärligare är att jag slarvat med brödmat, har frossat i det det senaste. Jag gillar bröd, ingen tvekan om det. Vad jag inte gillar är effekten det har på mig, speciellt bröd med mycket vete, ljust bröd - det mörka, "svartbrödet", har mindre dålig effekt. Effekten är dels rent fysisk, lilla magen och jag blir snabbt ovänner.
Vad som däremot skrämmer mig mer är effekten det uppenbarligen har på humöret. När jag äter mycket bröd är jag så tydligt känslig mot humörssvängningar och drabbas också hårdare. Jag har ingen aning om vad det beror på., och det är helt och fullt empiriska studier på mig själv men jag har inga bevis, förvisso. Vet dock som sagt att jag ätit mycket bröd en period, och just nu är jag så nere och så lättirriterad att hälften vore nog. Visst, det finns andra faktorer som spelar in, vädret är bara ett exempel, men det tycks mig som om överdrivet brödätande (inklusive brödmat, pasta och liknande, men det har jag i alla fall inte hemfallit åt) är den största faktorn. Medan jag kan se skönhet i höststormar när jag ätit och druckit bra kan jag bara inte, hur jag än försöker, se något positivt med vädret och bristen på ljust just nu. Ska jag vara ärlig SKITER jag i om man kan ha tända ljus, om det är mysigt när man kan krypa in under en filt, om det snart är jul, allt är bara skräp just nu.
Tack och lov har jag ett logiskt plan också och vet hur jag kan bota det: Hemlagad mat, motion, ljus, och framför allt, inget bröd. Och ordentligt med sömn då, förståss.
Dessutom behöver jag hålla mig undan från folk, dels för att inte skapa ovänner, men också för att jag ska kunna komma tillbaka, för att jag ska slippa vara inpå folk, för att jag ska få tid att ta hand om mig själv.
Så det är vad jag gör, jag går under jorden. Å andra sidan, det är skönt att skriva av sig så kanske dyker jag upp här på bloggen ett tag framöver. Lovar ingenting, jag har tillräckligt med stress runt mig, men bli inte förvånad om så skulle vara.
Och tills dess; Jag uppskattar att få lära mig mer om hur ni reagerar på mat. Påverkas ert humör av vad ni äter? Finns det viss mat som är sämre eller bättre för er?